Kulturobservatoriet: Statistik, analyser, dokumentation 

Vid millennieskiftet förnyades diskussioner om behoven av kulturpolitisk relevant forskning (s.k. sektorsforskning), forskningens infrastruktur, forskarnätverk etc. En utredning av dåvarande HSFR pekade på behov men fick inga konsekvenser. Forskningspropositionen 2004 efterlyste en infrastruktur för området. Utvecklingen internationellt visade på en stark expansion av strukturer och nätverk inom forskningsområdet, s.k. observatorier etablerades i snabb takt. Enligt en inventering av Unesco fanns ett femtiotal kulturpolitiska observatorier runt om i världen, sinsemellan olika i fråga om tillkomstmotiv, storlek, organisatorisk uppbyggnad och roll. Men grunduppgiften är densamma, att dokumentera och sprida information.

En seminarieserie genomfördes 2004 om kulturpolitisk kunskapsuppbyggnad. Under seminarierna konkretiserades planerna på ett forskarnätverk (”observatorium”). En modell som pekades på var Nordicom inom massmedieforskningen. I maj 2007 inrättades SweCult (Swedish Culture Policy Research Observatory), som centrumbildning vid Linköpings universitet. För projektet tilldelades en årlig basfinansiering från Riksbankens Jubileumsfond fr.o.m. 2006 t.o.m. 2009.

SweCult är enligt sin hemsida ett nationellt kunskapscentrum för kulturpolitiskt relevant forskning med tre målsättningar; främja kulturpolitiskt relevant forskning, bidra till ökad samverkan mellan forskning och kultursektorns intressenter samt att fungera som en svensk partner i ett internationellt nätverk av kulturpolitiska observatorier.

Under 2007 växte planerna fram på att producera en rapport, KulturSverige, som inom kulturområdet skulle fylla en efterfrågan motsvarande den som Nordicoms publikation MedieSverige fyller inom medieområdet. Ett konkret beslut om projektstart fattades och i början av 2008 påbörjades rapportarbetet.


Rapporten KulturSverige

KulturSverige 2009 är en bok på ca 450 sidor som innehåller ett 30-tal artiklar av ledande forskare och experter som analyserar centrala problem och utvecklingsdrag på kulturområdet. Rapporten presenterades på konferensen ”KulturSverige nu! Kulturens nya förutsättningar” i Linköping den 24-25 november 2008. KulturSverige vill bli ett standardverk för alla med intresse för kulturområdet och kulturpolitiken bland forskare, studenter, politiker, journalister, kulturproducenter och andra professionellt verksamma inom kultursektorn. Den vill fylla en långvarig kunskapslucka och bidra med kvalificerat faktaunderlag till svensk kulturpolitisk debatt.

Bokens andra hälft innehåller en omfattande, aktuell statistisk beskrivning av svensk kultur och offentlig kulturverksamhet med jämförande internationella utblickar. Statistiken motsvarar den kulturstatistisk årsbok som senast publicerades 2002. På några områden prioriteras i sammanställningen  ny statistisk information. Detta gäller främst kulturens ekonomi, medborgarnas participation och konsumtion samt internationella jämförelser.

 
Vad händer nu?

Den tryckta rapporten är tillgänglig endast i begränsad upplaga. En bredare spridning genom publicering på Internet vore därför önskvärd. Statistiska material behöver kontinuerligt utvecklas och uppdateras för att behålla aktualitet och relevans. Något beslut att tillgängliggöra statistiken på Internet har inte fattats av SweCult.

En utväg i denna situation kan vara ett enskilt initiativ för en fortsättning och därför har jag (Sten Månsson) som svarat för statistiken i KulturSverige tagit initiativ till webbplatsen www.kulturfakta.se. Finansiering söks för en fortsatt utveckling, bl.a. hos ansvariga offentliga instanser. Möjligheter för finansiering via sponsorer. t.ex. medieföretag eller kulturinstitutioner, kommer att sonderas.
 

Vilka syften har Kulturfakta.se?

Ambitionen är att utveckla ett heltäckande statistik- och dokumentationssystem för den kulturpolitiska sektorn, inklusive kulturindustrin, medieindustrin och föreningslivet liksom även kyrka, trossamfund och idrott. Fokus är ställt på översiktlighet, långsiktiga trender och kulturindikatorer.

Målgrupperna finns i vid mening inom det kulturpolitiska fältet; forskare, studerande, administratörer, politiker inom förvaltningar, kulturinstitutioner och organisationer liksom journalister men även en intresserad allmänhet. En målsättning är att merparten statistikfrågor om kultursektorn bör finna ett svar i statistiken. Materialet i sin webbversion bör inte vara äldre än två veckor jämfört med primärmaterialet.

Erfarenheter från tidigare översiktspublikationer och från KulturSverige bör tas till vara. Att arbetet blev liggande i flera år efter den kulturstatistiska årsboken 2002 innebar en kapitalförstöring och arbetet med statistiken i KulturSverige blev onödigt omfattande genom att projektet mer eller mindre fick starta från ett nolläge. Slutsatsen blir därför att kontinuerlig uppdatering och utveckling behövs om projektet ska fortleva.
 

Inriktning och utbyggnad 2009 av Kulturfakta.se

*Fortlöpande uppdatering av statistikmaterial avseende 2007 och 2008.

*Utökade material och en breddning med nya avsnitt:
-Civilsamhället och kulturen,
-Upplevelseindustrin
-Genusperspektiv,
-Kyrka, trossamfund 
-Idrott och spel.

Avsnitten föreligger som utkast i februari 2009. Utvidgat avsnitt om bild och form som kompletteras med arkitektur och design. Sammanfattande tabeller för kommuner och kulturinstitutioner med nyckeltal hämtade från olika statistikkällor. En utbyggd webbversion beräknas omfatta ca 450 sidor.

*Kvalitetssäkring. Synpunkter på framtagna avsnitt inhämtas från sektorsansvariga myndigheter, organisationer, forskare m.fl. berörda. Projektet bör bygga på aktiv medverkan från statistikproducenter, intressenter och aktörer inom kultursektorn (ett ”kulturpolitikens Wikipedia”).

*Utbyggda länkar till primärkällor och intressenter inom området. Ett motsvarande internationellt länksystem finns delvis utvecklat (www.culturestatistics.net). Ett webbarkiv med statistikrapporter, faktamaterial, utredningsrapporter m.m. byggs upp för att ge snabb direktacess till material.
 
*Det saknas en engelskspråkig dokumentation för internationella läsare om svensk kulturpolitik. I första hand kommer tabell- och diagramrubriker att översättas till engelska. En idé kan vara att ta fram en komprimerad engelskspråkig webbversion om svensk kulturpolitik som skulle bli en uppdatering av skriften Cultural Facts som gavs ut 2002. Om resurser ställs till förfogande kan en sådan version tryckas, bl.a. kan en efterfrågan väntas inför det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009.